Mot bättre vetande - beslutade jag mig för att haka på en inbjudan om fikacykling idag. När jag kommer till mötesplatsen står
två bekanta personer där (Herr J och S med Uppsalas snyggaste cykelvader) och
två okända. Alla fyra är av det
motsatta könet! Här
borde jag ha gjort ett
klokt beslut och vänt hem men nej då... Jag följde med. Vad har hänt med mig?
|
Herr J testar vägen med
uppriven asfalt! |
Målet för turen var Österbybruk. S skulle leda oss dit. I den första längre "backen" visade det sig att
Herr positiv var med på dagens tur. Han
hojtade glatt till mig hur många meter backe vi hade cyklat. Kändes nästan som att ha coachen med sig. Och sedan påpekade han med jämna mellanrum att det
"bara" satt i huvudet. Han hade nog ingen aning om att han cyklade med en medelålders pipfröken.
När vi kom till Vendel blev det
stopp - asfalten var uppriven. Tvärnit och rådslag - vad gör vi nu? Från lokalbefolkningen fick vi reda på att det rörde sig om en 3 km lång sträcka. Inte bra!
|
Stopp för att bestämma hur vi ska
ta oss vidare |
Vi fick tips om en
annan väg - som skulle vara asfalterad hela vägen! S tar åter igen täten och vi rullar på i
bra tempo tills det helt plötsligt blir
grusväg! Utan förvarning! Jag tycker
INTE om grusväg!! Men, nöden har ingen lag.... vi hade ju redan åkte en
massa extra km och fikat började kännas allt viktigare. Det fick bli cirka 5 km grusväg.
Först efter
68 km var vi framme vid fikat -
galet! Ingen i gruppen tycktes förstå att jag är en medelålders fröken som inte orkar vad som helst. Tur att bullen var super god!
|
S ser oförskämt pigg
och glad ut |
|
Störst macka ! |
På hemvägen kom
MOTVINDEN! Nu kompenserade S för att han drog ut oss på mystiska vägar på ditvägen. Han låg som
ett lok längst fram och drog. Herr J låg en stund på S:s hjul men valde att glida ned längre bak i kön, så det blev jag som fick uppgiften att
hålla S:s hjul. Här hade jag
liiiite nytta av alla mil jag legat bakom coachen och lidit!
Det blev
totalt 114 km idag, med ett snitt på 28,4 km/h i timmen, trots att det inte gick fort på grusvägen. Och innan start lovade herrarna en lugn och behaglig "liten" fikarunda!! Ja, vem ska man lita på?